← Alla guider

Välja språk i språkvalet: spanska, tyska eller franska?

På mellanstadiet ska du välja ett språk till utöver engelskan. Skolverket kallar det språkval, och till vardags säger många B-språk eller moderna språk. Här står vad reglerna säger, hur språken skiljer sig åt och vad du kan tänka på. Vilket språk som passar dig vet du bäst själv.

Så fungerar språkvalet

Du ska få undervisning i det språk du har valt senast i årskurs 6, skriver Skolverket. När du ska lämna in ditt val bestämmer skolan, så fråga din lärare.

Den som driver skolan, alltså kommunen eller friskolan, ska enligt skolförordningen erbjuda minst två av språken franska, spanska och tyska. Skolan ska också försöka erbjuda fler språk. Skolverket nämner ryska, italienska, japanska, portugisiska och kinesiska som exempel på språk som finns på vissa skolor. Utbudet skiljer sig alltså mellan skolor. Om färre än fem elever väljer ett språk kan det hända att skolan inte behöver ordna undervisning i det.

I stället för ett av skolans språk får du välja modersmål (om du har rätt till modersmålsundervisning), svenska eller svenska som andraspråk, engelska eller teckenspråk. Läsåret 2025/26 läser 15 procent av eleverna i årskurs 6–9 ett sådant alternativ.

Vad valet betyder längre fram

När du söker till gymnasiet räknas dina 16 bästa betyg ihop till ett meritvärde. Har du betyg i ett modernt språk från språkvalet får det läggas till som ett sjuttonde betyg. Skolverkets exempel: C i alla ämnen ger 240 poäng, och med ett C i franska blir det 255. Väljer du extra svenska eller engelska får du inget eget betyg för det, och modersmål och teckenspråk som språkval ger inga extra poäng.

På gymnasiet kan du fortsätta med samma språk. Fortsättningsnivåerna bygger på det du lärde dig fram till nian. När du sedan söker till högskolan kan moderna språk ge högst 1,5 meritpoäng, av högst 2,5 sammanlagt. Nivåer som krävs för behörighet ger inga poäng. Så står det på antagning.se (sidan uppdaterades 1 december 2025), och reglerna kan hinna ändras innan du söker.

Väljer du ett annat språk än spanska, tyska eller franska råder Skolverket dig att kolla att det går att fortsätta med på gymnasiet. Annars kan du gå miste om de meritpoängen.

Kan man byta språk? Skolförordningen har ingen regel om det, så det avgör skolan. Statistiken tyder på att en del lämnar sitt språk på vägen: läsåret 2025/26 läser 91 procent i årskurs 6 ett modernt språk i språkvalet, mot 75 procent i årskurs 9. Den som byter till ett annat språk har en del att ta igen, och den som går över till extra svenska eller engelska blir utan det sjuttonde betyget.

Språken i korthet

Andelarna gäller eleverna i årskurs 6–9 läsåret 2025/26, enligt Skolverkets officiella statistik. Var språken talas kommer från Skolverkets information om språkvalet.

  • Spanska läses av 50 procent. Språket talas i Spanien och i stora delar av Syd-, Mellan- och Nordamerika, och över 400 miljoner människor har det som första- eller andraspråk. Orden uttalas som de stavas, men verben tar tid. Hur svårt är det att lära sig spanska?
  • Tyska läses av 19 procent. Det är förstaspråk för cirka 100 miljoner människor, framför allt i Tyskland, Österrike och Schweiz. Många ord liknar de svenska, men orden böjs efter genus och kasus. Hur svårt är det att lära sig tyska?
  • Franska läses av 14 procent. Språket talas i Frankrike och i delar av Schweiz, Belgien och Kanada, och används som gemensamt språk i länder som Kamerun, Tunisien och Senegal. Många ord känner du igen, men uttal och stavning går isär. Hur svårt är det att lära sig franska?
  • Kinesiska och andra språk finns bara på vissa skolor. Alla övriga moderna språk läses tillsammans av 0,1 procent. Kinesiska skrivs inte med alfabet, och Skolverket skriver att det i regel är svårare för en elev i svensk skola att lära sig läsa och skriva kinesiska än ett språk med alfabet. Italienska är inget av de tre språk som skolorna måste välja bland, så få kan välja det. Hur svårt är det att lära sig italienska?

Vad vill du använda språket till?

Fundera på vad som lockar dig. Det kan vara ett land du vill resa till, musik, fotboll, serier eller släktingar som talar språket. Glosor är lättare att orka med i ett språk som du själv vill kunna.

Få vet i femman vad de ska arbeta med. Men har du redan en idé kan du väga in den. Vill du arbeta i en viss bransch eller med ett visst land kan du ta reda på vilket språk som används där. Sveriges handel är ett exempel. Tyskland är det land som Sverige säljer mest varor till: 10,4 procent av varuexporten januari till juli 2026, enligt SCB. Sedan följer Norge, USA, Danmark och Finland. Frankrike ligger på tionde plats med 3,8 procent, Kina på elfte med 3,0 och Spanien på trettonde med 2,2.

Siffrorna visar var svenska företag säljer mycket, inte vilket språk just du kommer att behöva.

Vad väljer dina kompisar?

Det här avsnittet bygger inte på någon undersökning. Det är vanliga råd.

Ett språk lär man sig genom att använda det, och då behövs någon att tala med. Om dina kompisar läser samma språk kan ni förhöra varandra på glosorna, öva dialoger och skriva till varandra på språket. Att välja samma språk som kompisarna kan därför vara ett bra skäl. Detsamma gäller hemma: kan en förälder, ett syskon eller en släkting språket har du någon att öva med.

Fråga gärna några som går i sjuan eller åttan på din skola hur de tycker att deras språk är. Men välj inte bort ett språk som du verkligen vill lära dig bara för att ingen kompis tog det. Du ska läsa språket i flera år.

Öva glosorna med Learn It

Learn It är en gratis app för iPhone och iPad, utan reklam, som förhör dig på glosor. Du skriver in veckans glosor och övar med Stavning, Flerval eller Flashcards.

Det finns färdiga förhör i alla tre språken, till exempel Vardagsverb på spanska, Familjen på tyska och Färger på franska. Fler finns under Spanska, Tyska och Franska. Hur du pluggar spelar större roll än vilket språk du väljer. Läs mer i Grunderna i att lära sig ett språk.

Källor

  1. Skolverket (2026). Elever och skolenheter i grundskolan: läsåret 2025/26. Beskrivande statistik, diarienummer 2025:3445.
  2. Skolförordning (2011). SFS 2011:185, 9 kap. 5–7 §§ om språkval och bilaga 1 (timplan), i lydelse till och med SFS 2026:1721.
  3. Skolverket (2023). Dags för språkval. Utbildningsguiden.
  4. Gymnasieförordning (2010). SFS 2010:2039, 7 kap. 4 § om meritvärde, i lydelse till och med SFS 2026:1367.
  5. Skolverket (2024). Moderna språk: fortsättning. Ämnesplan, SKOLFS 2024:325.
  6. Universitets- och högskolerådet (2025). Meritpoäng i Gy25. Antagning.se, uppdaterad 1 december 2025.
  7. Skolverket (2024). Kommentarmaterial till kursplanen i moderna språk: kinesiska. Grundskolan.
  8. SCB (2026). Export till våra 30 största handelspartner. Varuexport januari till juli 2026, uppdaterad 28 september 2026.

Om författaren

Hugo Falk började bygga Learn It 2016, när han var tolv år. Han läste tyska från årskurs 6 till och med gymnasiet, hundratals lektioner på tre olika skolor. Varje lektion var också ett tillfälle att testa Learn It tillsammans med klasskamrater och lärare. Just nu lär han sig italienska.