← Alla guider

Plugga glosor med adhd

Med adhd kan det vara extra svårt att komma igång med glosläxan, och ännu svårare att hålla i. Det handlar inte om att vara lat. Här är vad forskningen säger om varför direkt återkoppling och små belöningar kan hjälpa, och konkreta tips för glosorna.

Det här är studietips, inte medicinska råd. Behöver du stöd, vänd dig till elevhälsan på skolan eller till en läkare.

Varför det kan vara svårt

Glosor är tråkiga för många, och belöningen, ett bra resultat på förhöret, kommer först om flera dagar. Forskning visar att barn och unga med adhd i genomsnitt påverkas mer av när en belöning kommer. En belöning som kommer direkt gör större skillnad, och en som dröjer tappar snabbare i värde.

Forskare har föreslagit att det har att göra med signalämnet dopamin och hur hjärnan lär sig att vänta sig en belöning. Det är en teori, inte hela sanningen, och adhd ser olika ut för olika personer. Men tanken går att använda när du pluggar: se till att belöningen kommer nära.

Direkt återkoppling

Återkoppling betyder att du får veta hur det gick. En stor genomgång av forskningen om återkoppling i skolan visar att den kan ha stor betydelse för lärandet. Effekten varierar, men återkoppling som tydligt visar vad som blev rätt och fel brukar hjälpa mest.

När du förhör dig själv och ser rätt svar direkt rättar du misstagen innan de sätter sig. Du ser också på en gång att det går framåt, i stället för att vänta på att läraren rättar.

Små belöningar, och vad de inte gör

Spelinslag som poäng, ljud och små firanden kallas ibland gamification. En sammanställning av många studier visar att sådana inslag i genomsnitt har en liten positiv effekt på lärande och motivation. Det är alltså ingen mirakelmetod, och belöningar ensamma gör inte att du lär dig mer. Det är övningen som gör det.

Men korta rundor, direkt återkoppling och små firanden kan göra det lättare att komma igång och fortsätta öva. Och mer övning är det som ger resultat på förhöret.

Tips: så pluggar du glosor med adhd

  • Korta pass. 5–10 minuter och sedan en paus. Hellre tre korta pass under dagen än ett långt.
  • En liten lista i taget. Dela upp läxan i grupper om 5–8 ord och klara en grupp innan du tar nästa.
  • Börja med orden du missade. Då blir passet kort och tydligt. Ta med hela listan igen nästa gång.
  • Använd en timer. Bestäm att du bara ska öva tills den ringer. Det är lättare att börja när du vet när det slutar.
  • Rör på dig och säg orden högt. Gå runt i rummet och svara högt. Ord som du säger högt är också lättare att minnas.
  • Låt någon förhöra dig. En förälder eller ett syskon som läser upp orden gör det lättare att hålla fokus, och du får svaret direkt.
  • Bestäm en belöning i förväg. Något litet efter passet, som en paus eller ett mellanmål.
  • Ta bort det som stör. Stäng av notiser och lägg annat utom räckhåll.

Fler sätt att öva finns i Så pluggar du glosor.

Så ger Learn It återkoppling

I Learn It får du veta direkt efter varje fråga hur det gick. När du skriver eller väljer svar blir det grönt med en bock när det är rätt och rött med ett kryss när det är fel, och då ser du det rätta svaret. Ett kort ljud och en lätt vibration visar om det blev rätt eller fel. Klarar du en hel runda i Stavning eller Flerval utan fel kommer det konfetti. Efter varje runda kan du öva på bara de ord du missade, så nästa runda blir kortare.

Ljud och vibrationer kan stängas av i inställningarna, och konfettin visas inte när Minska rörelse är på i enhetens inställningar. Learn It är gratis, utan reklam, för iPhone och iPad, och har över 100 färdiga förhör, till exempel Färger på engelska och Vardagsverb på spanska.

Källor

  1. Luman, M., Oosterlaan, J. & Sergeant, J. A. (2005). The impact of reinforcement contingencies on AD/HD: A review and theoretical appraisal. Clinical Psychology Review, 25(2).
  2. Tripp, G. & Wickens, J. R. (2008). Dopamine transfer deficit: A neurobiological theory of altered reinforcement mechanisms in ADHD. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 49(7).
  3. Hattie, J. & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77(1).
  4. Sailer, M. & Homner, L. (2020). The gamification of learning: A meta-analysis. Educational Psychology Review, 32.
  5. MacLeod, C. M., Gopie, N., Hourihan, K. L., Neary, K. R. & Ozubko, J. D. (2010). The production effect: Delineation of a phenomenon. Journal of Experimental Psychology: Learning, Memory, and Cognition, 36(3).
  6. Dunlosky, J., Rawson, K. A., Marsh, E. J., Nathan, M. J. & Willingham, D. T. (2013). Improving students’ learning with effective learning techniques. Psychological Science in the Public Interest, 14(1).