← Alla guider

För föräldrar: så förhör du ditt barn på glosor

Glosförhör vid köksbordet slutar lätt i tjat, suckar och en lista som ändå inte sitter. Så behöver det inte bli. Här är hur du förhör så att orden fastnar, på tio minuter i stället för fyrtio och utan bråk.

Korta stunder, flera dagar

Det viktigaste beslutet är när ni övar, inte hur länge. Fem till tio minuter tre eller fyra dagar före förhöret ger mer än en lång kväll dagen innan, även om tiden totalt blir densamma. Forskningen om utspridd övning är ovanligt samstämmig på den punkten.

Bestäm en fast stund som inte krockar med något roligt: efter mellanmålet, i bilen till träningen eller medan maten står i ugnen. En stund som är kort och har ett slut är lättare att gå med på. Sluta när tiden är ute, även om alla ord inte satt. Ni tar dem i morgon. Är förhöret redan i morgon finns en plan i Glosförhör imorgon?.

Låt barnet försöka först

Läs ordet och vänta. Räkna tyst till fem innan du hjälper till. Det är ansträngningen att leta i minnet som gör att ordet fastnar, så ett svar som kommer efter en stunds tänkande är värt mer än ett som du säger direkt.

Det gäller även när gissningen blir fel. I experiment med vuxna gav en felaktig gissning följd av rätt svar bättre minne än att bara få läsa svaret. Be alltså om en gissning i stället för att godta ”jag vet inte”, och säg sedan rätt svar på en gång.

Ord som blev fel tar du igen efter några andra ord, och en gång till i slutet. Ord som blev rätt ska också komma tillbaka nästa dag. Att barnet har kunnat ett ord en gång betyder inte att det sitter.

Öva åt båda hållen

Fråga först från det nya språket till svenska, som är lättare, och sedan från svenska till det nya språket. Man blir bäst åt det håll man övar, och det är från svenska som barnet behöver kunna orden för att skriva och säga något själv. Titta på läxan, eller fråga läraren, vilket håll förhöret går åt.

Muntligt eller skriftligt?

Ett muntligt förhör går fort och fungerar överallt, och barnet får säga orden högt, vilket i sig hjälper minnet. Men är förhöret i skolan skriftligt måste stavningen också övas. Ett ord som låter rätt kan vara fel stavat.

  • Början av veckan: muntligt, åt båda hållen.
  • Mitten av veckan: barnet skriver svaren, på papper eller i en app. Rätta tillsammans direkt.
  • Kvällen före: hela listan skriftligt, precis som på förhöret.

Du behöver inte kunna språket själv. Låt barnet läsa ordet högt för dig, och titta i boken om ni är osäkra på uttalet. Rätta mot listan, inte mot magkänslan.

Så slipper ni tjatet

Forskning om föräldrars hjälp med skolarbetet visar att sättet spelar större roll än mängden. Hjälp som låter barnet bestämma en del själv, som riktar in sig på arbetet och som sker i god stämning hänger ihop med bättre resultat och motivation än hjälp som är kontrollerande eller irriterad.

  • Låt barnet välja när ni övar, före eller efter maten, och vilket håll ni börjar med.
  • Säg vad som gick framåt. ”I går satt fyra ord, i dag sju” ger barnet mer än ”bra jobbat”.
  • Rätta kort. Säg rätt svar och gå vidare, utan utläggning och utan suck.
  • Avbryt när det låser sig. En paus, eller en ny stund i morgon, är bättre än tio minuter till i dålig stämning.

När appen hjälper

Du kan inte alltid sitta bredvid, och tonåringar vill ofta klara sig själva. Learn It är en gratis app för iPhone och iPad, utan reklam, som sköter själva förhörandet. Barnet skriver in veckans glosor och övar med Stavning, Flerval eller Flashcards. I Stavning skriver barnet hela svaret och ser direkt om det blev rätt, och efter rundan går det att öva på bara det som blev fel. Med Byt plats vänds förhöret, så att båda hållen blir övade. Appen används från mellanstadiet till gymnasiet, också för läxfrågor i andra ämnen.

Appen ersätter inte dig. En bra blandning är att barnet övar själv i appen ett par dagar och att du tar ett muntligt förhör i slutet av veckan. Det finns också över 100 färdiga förhör, till exempel Familjen på engelska, Färger på franska och Sjuans tabell.

Källor

  1. Cepeda, N. J., Pashler, H., Vul, E., Wixted, J. T. & Rohrer, D. (2006). Distributed practice in verbal recall tasks: A review and quantitative synthesis. Psychological Bulletin, 132(3).
  2. Roediger, H. L. & Karpicke, J. D. (2006). Test-enhanced learning: Taking memory tests improves long-term retention. Psychological Science, 17(3).
  3. Kornell, N., Hays, M. J. & Bjork, R. A. (2009). Unsuccessful retrieval attempts enhance subsequent learning. Journal of Experimental Psychology: Learning, Memory, and Cognition, 35(4).
  4. Kang, S. H. K., McDermott, K. B. & Roediger, H. L. (2007). Test format and corrective feedback modify the effect of testing on long-term retention. European Journal of Cognitive Psychology, 19(4–5).
  5. Griffin, G. & Harley, T. A. (1996). List learning of second language vocabulary. Applied Psycholinguistics, 17(4).
  6. MacLeod, C. M., Gopie, N., Hourihan, K. L., Neary, K. R. & Ozubko, J. D. (2010). The production effect: Delineation of a phenomenon. Journal of Experimental Psychology: Learning, Memory, and Cognition, 36(3).
  7. Pomerantz, E. M., Moorman, E. A. & Litwack, S. D. (2007). The how, whom, and why of parents’ involvement in children’s academic lives: More is not always better. Review of Educational Research, 77(3).

Om författaren

Hugo Falk började bygga Learn It 2016, när han var tolv år. Under hela sin skoltid använde han appen själv och testade den tillsammans med klasskamrater och lärare.